Saknad
För er som står mig nära så vet ni att det är väldigt mycket som har hänt på kort tid. Många av mina närmaste har åkt in på sjukhus, fyra stycken på en vecka. Samma vecka dog Stina, min farmors syster. Detta var för två veckor sen ungefär. Dessvärre kunde inte all olycka ta slut där :(
Den 13 december klockan 18.40 dog min farfar. Min underbara farfar finns alltså inte längre. Och även när jag skriver det här så kan jag fortfarande inte fatta det. Jag tänker hela tiden att det inte kan stämma. Jag sitter och tittar på kort på han varje dag och tänker, han kan inte vara borta, han är ju precis framför mig, han är hemma i sin lägenhet där han alltid är. Hela veckan har sett ut på samma sätt. Jag åker till jobbet för att slippa tänka, kommer hem, gråter, sover och sen iväg till jobbet igen. Jag har inte pratat med någon jag känner sen det hände. Enbart min pojkvän. Jag har inte orkat..
På jobbet måste mobilen vara avstängd och när jag sover har jag alltid mobilen avstängd med. När den inte är avstängd har den stått på ljudlös utan vibration. Jag har alltså undvikit all kontakt med andra. Jag skriver allt här för jag har inte styrkan att behöva upprepa till varje person som hör av sig att min farfar är död. Och för varje gång jag måste säga det så kommer frågan hur känns det? eller hur mår du? komma efter. Jag vill inte höra den mer just nu..
För bara två månader sen flyttade farmor och farfar in i en ny, stor och fin lägenhet. Det bestämdes redan då att vi skulle fira jul i den nya, stora och fina lägenheten. Hos farmor och farfar.. Nu är det helt plötsligt bara farmor. Hur ska man kunna fira jul utan farfar? Han har alltid varit med.. Alla i min familj har hälsat på farmor. Sett lägenheten och insett att det faktiskt bara är farmor som bor där nu. Men inte jag. Jag har inte orkat med det än För det känns som att om jag går dit och får se att han inte är där. Då är det sant att han är borta.. Och det känns bara så konstigt.
Min älskade farfar, den snällaste mänska på jorden. Den enda personen jag aldrig hört säga ett elakt ord, begravs den 29 december. :( Jag kan bara inte förlika mig med den tanken..
En annan sak som jag ständigt tänker på är att min farmor endast på två veckor har förlorat både sin syster och sin man.. Och jag är så orolig för henne :(
Jag älskar dig farfar. Av hela mitt hjärta <3
Den 13 december klockan 18.40 dog min farfar. Min underbara farfar finns alltså inte längre. Och även när jag skriver det här så kan jag fortfarande inte fatta det. Jag tänker hela tiden att det inte kan stämma. Jag sitter och tittar på kort på han varje dag och tänker, han kan inte vara borta, han är ju precis framför mig, han är hemma i sin lägenhet där han alltid är. Hela veckan har sett ut på samma sätt. Jag åker till jobbet för att slippa tänka, kommer hem, gråter, sover och sen iväg till jobbet igen. Jag har inte pratat med någon jag känner sen det hände. Enbart min pojkvän. Jag har inte orkat..
På jobbet måste mobilen vara avstängd och när jag sover har jag alltid mobilen avstängd med. När den inte är avstängd har den stått på ljudlös utan vibration. Jag har alltså undvikit all kontakt med andra. Jag skriver allt här för jag har inte styrkan att behöva upprepa till varje person som hör av sig att min farfar är död. Och för varje gång jag måste säga det så kommer frågan hur känns det? eller hur mår du? komma efter. Jag vill inte höra den mer just nu..
För bara två månader sen flyttade farmor och farfar in i en ny, stor och fin lägenhet. Det bestämdes redan då att vi skulle fira jul i den nya, stora och fina lägenheten. Hos farmor och farfar.. Nu är det helt plötsligt bara farmor. Hur ska man kunna fira jul utan farfar? Han har alltid varit med.. Alla i min familj har hälsat på farmor. Sett lägenheten och insett att det faktiskt bara är farmor som bor där nu. Men inte jag. Jag har inte orkat med det än För det känns som att om jag går dit och får se att han inte är där. Då är det sant att han är borta.. Och det känns bara så konstigt.
Min älskade farfar, den snällaste mänska på jorden. Den enda personen jag aldrig hört säga ett elakt ord, begravs den 29 december. :( Jag kan bara inte förlika mig med den tanken..
En annan sak som jag ständigt tänker på är att min farmor endast på två veckor har förlorat både sin syster och sin man.. Och jag är så orolig för henne :(
Jag älskar dig farfar. Av hela mitt hjärta <3
Kommentarer
Postat av: Mamma
Min älskade lilla gumma, vad fint du skriver om farfar och farmor. Han älskade dig också, väldigt mycket.
Postat av: Linn
Det vet jag att han gjorde mamma <3
Postat av: Siw
Fint skrivet Linn! Och vilka fina kort....Du är inte ensam om att inte fatta att det faktiskt är så att Enar inte finns hos oss mer, men, nu är det så och vi får hämta styrka hos varandra för att orka! Ses på julafton! Kram från faster Siw
Postat av: Linn
Det gör vi Siw. Massa kramar till dig faster min
Trackback
